Konstruktiv respons

Apropå medialinjen och allt som var så bra med den. Detta med respons lärde vi oss också där. Jag blev så förvånad när jag kom till Sundsvall och responsen var upplagd lite hursomhelst, "Tycker du något så kan du väl säga det" ungefär. På SÄG var responsen strikt. I perioder klockade vi oss så alla fick exakt lika mycket respons. Vi bestämde innan vad vi skulle ta upp, ofta tre saker som var bra och tre som borde förbättras. Vi läste varandras texter, inte på skärm utan utskrivna och med penna i hand.

På universitetsnivå handlade responsen ofta bara om att räkna dåligheter. På SÄG lärde jag mig säga "Jag älskar den här meningen, det här ordet är perfekt, den här ingressen leder in mig i texten, du har verkligen en röd tråd, du lyckas förmedla känslan här, knorren är fantastisk, snygg återkoppling". Det är viktigt! Skribenten behöver få veta vad h*n ska göra mer av, inte bara vad h*n ska göra mindre av.

Kanske är det också därför jag blir så provocerad när skribenten genast säger "Jag vet att det här är skit". Som att säga "Inget du kan säga är värdefullt för mig, jag har ju redan sågat färdigt själv". Jag är ingen dadda som ska sitta och trösta "Men jo, visst är det bra, visst kan du skriva lilla vän". Respons är allvar för mig. Jag lägger energi på att läsa din text och se styrkor och svagheter, se din stil. Vill du bara bli sågad eller tröstad, gör dig icke besvär.