Mammi-mammi-snutti-gulli

Det där med att vara mamma till djur, jag tog upp det även på facebook. Och fick bara mothugg. Så tjafsade vi lite lättsamt och kallade varann för blödiga eller kärlekslösa, och det var det.

Men hej i-landsproblem, mammandet provocerar mig på riktigt.

Jag må bete mig som en stereotyp aspergare, men jag tycker att orden ska betyda något. Mamma är man till barn, inte till djur. Har du haft djuret i livmodern eller fått det via Adoptionscentrum? När djuret dör, kommer du att sörja det som ett barn? Nej, just det.

När folk mammar sina djur går det inflation i orden. Om du är mamma till din kattbebis, så betyder ordet ingenting längre.

Men det är inte bara språkpolisen i mig som rasar. Jag är trött på ohejdat gullande överhuvudtaget. Precis som Panduro vill spy menlöst pyssel över världen så finns det de som spyr gullegull omkring sig.

Låt oss ta djuren. Jag tycker inte att de är gulliga. Vår New Foundlandshund Gaia till exmepel, hon var trygg, omtänksam, ansvarsfull och stönigt envis. Labradoren Bella var glad, lojal och extremt lyhörd. Katten Oliver var listig, lekfull, strategisk och tillgiven. Gulliga? Nej, så mycket mer. Teddybjörnar är gulliga. Levande varelser är mer komplexa än så.

När katten har dödat en ekorre och slitit sönder den i blodiga slamsor, är katten gullig då? Eller gulliga katter kanske inte gör sådant, de kanske mest ligger på en kudde och spinner. Ja, så måste det vara, mammi-mammis gulliga kissemiss har ingen instinkt att jaga och plåga sitt byte för att till slut döda och äta det.

Det handlar inte om att jag är kall. Men jag skulle aldrig uttrycka min kärlek genom att kalla en dotter för prinsessa, eller en pojkvän för prins. Om det är vad som krävs för att vara en varm människa, då är jag med glädje kylig.

För mig är gullandet med djur, barn, tanter och utvecklingsstörda förminskande. Fjantigt. Ett ovärdigt sätt att visa känslor.

Nu låter jag som en mycket allvarlig människa, och den som kallar mig torr har rätt. Men någon måste ju vara det. Någon måste vara motvikten till gullespyan som regnar över oss. Jag är ungefär som Frodo. Utvald. Jag följer mitt kall.