Ett grönt paradis

VF skriver om grönt tänk och självhushållning, och besöker Kretsloppshuset i Sunne. Det känns lite snopet. För exakt ett år sedan var jag där och gjorde mitt avslutande reportage till textkommunikationen. Min vinkel var att försöka förstå den nya gröna vågen. Fokus låg på fenomenet och på självhushållarnas personliga tankar och visioner. Våra reportage stod alltid VF tillhanda om de ville ha dem. Men men. Egentligen är det fånigt att hänga läpp. Arbetet med reportaget var så roligt och utvecklande, och dagen i kretsloppshuset full av sköna människor och personlig inspiration. När jag tänker efter varför jag vill vara journalist så handlar det faktiskt om något så klyshigt som Möten. Inte att se sitt namn i tryck, även om det är nog så kul.

VF:s två artiklar handlar dels om själva utbildningen, dels om elevernas drömmar. Så här såg mitt reportage ut:

Uppiffad grön våg

Drömmen om en röd stuga i djup granskog. Frön som gror, växter som frodas. Vedeldning och växtfärgning. Drömmen om ett rent samvete, glömdes inte alls kvar på 70-talet. Fortfarande lever den, uppiffad med solceller och biobränsle.

Thomas Kero har velat ha en egen gård hela livet. När han var tre år sa han till sin mamma att han skulle bli bonde. Men de vanliga naturbruksutbildningarna har inte lockat honom.
– Det är inte den sortens storskaliga jordbruk jag är intresserad av. Jag vill jobba varierat och på ett mer hållbart sätt, säger han.
Så fort han tagit studenten sökte han till en utbildning i självhushållning vid Klarälvdalens folkhögskola. Och kom in. De första veckorna var han euforisk, nu har vardagen tagit över men trivseln har inte minskat. Det enda han saknar är varmvatten.

Kristin Bryngelsson läser samma kurs som Tomas, men kom in med helt annan bakgrund och andra mål. Hon läste ekonomi när hon plötsligt insåg vilken hastighet vi lever i, och det kändes inte hållbart. Så bytte hon till självhushållningsstudier. Exakt vad Kristin ska göra med sina kunskaper i framtiden vet hon inte.
– Jag får jättemycket inspiration av att studera här. Jag funderar på att jobba med lokal produktion och förädling av mat. Det fungerar inte i längden att som idag köpa fiskpinnar som åkt från Norge till Kina för att rensas, vidare till Frankrike för att paneras och sedan till Sverige för försäljning, menar hon.

Kursen de båda läser hålls i Kretsloppshuset strax utanför Sunne, och har funnits i åtta år. Kursledaren Michael Raaman har varit med sedan byggstarten. Han håller med om att det är en ny grön våg på gång.
– Det bildas alltid trender och mottrender. Den gröna vågen på 70-talet var en konsekvens av tidigare decennier, sedan kom 80- och 90-talet som var en ganska materiell och egoistisk period. Runt år 2000 kom längtan efter ett enklare liv tillbaka, förklarar han.
Samtidigt menar han att vågen är annorlunda nu. På 70-talet låg det mycket ideologi i valet att flytta ut på landet. Det handlade också om gemenskap med tankar om kooperativ och liknande. Nu är valet ofta sprunget ur en personlig längtan.

I Kretsloppshuset lär man sig under 35 veckor om odling, bygg, energi, skogsbruk, djurhållning med mera. Allt vilar på en ekologisk grund.
Är det här lösningen på miljöproblemen?
– Nej, det löser inte problemen, men det bidrar bra. Jag har inget svar på vad som behöver göras för hela klotet. Vi måste utgå där vi är och se till våra möjligheter. Alla har ett val.