Yoga ute

Yoga. Inget jag saknar när jag inte gör det, men varje gång jag börjar igen känner jag: Det här är så rätt.

Det handlar om kroppen, andetaget och sinnet. Rörelser fogas samman med andetag, andetagen styr och ger logik åt rörelserna. Hela tiden ska fokus finnas där. Sinnet ska vara fullständigt närvarande, inte glida iväg till matlådor och väder.

I yoga ska vi vara helt och fullt medvetna om vår kropp. För en oinvigd kan det låta flummigt, kroppen är vi ju alltid i. Nja. Du spenderar mycket tid i ditt hus men hur ofta har du närstuderat halltaket i en ficklampas skarpa ljus?

I sommar bjuder Yogaskolan på yoga i Badhusparken en gång i veckan. Märkligt nog känns det lättare än vanligt att yoga där, omgiven av kittlande gräs och pratande människor och musik och flugor och vind och vandrare. Kanske för att man redan från början är inställd på att det kommer krävas en ansträngning för att behålla fokus. Inte som i ett nedtonat rum med dämpad belysning. I parken kommer andningen och rytmen mer naturligt.

Jag hoppas att spöregnet fortsätter imorgon. Jag vill prova hur jag reagerar när ännu ett intryck pockar på uppmärksamhet. Och eftersom jag älskar regn på huden borde det lyfta hela upplevelsen ett snäpp. Inte bara fokus på kroppen - utan fokus på en regnig kropp.