Fadern och jag provar båtbussen från Skoghall till stan, för jag har SOMMARLOV nu. Och de som sitter bakom... Kanske är det så att värmländska uttryck som "Va du töler" och "Va du strir" behövs för att vi gör väldigt mycket av just det: pratar pratar pratar utan innehåll. Och denna besatthet av geografi, kan det också vara en värmländsk specialitet? Sakernas placering och tillstånd tycks vara livsviktiga. Exakt var är vi nu i förhållande till det och det, där är Karins hus, den här marken ägs av fabriken, där framme delar älven sig, titta där flyter en fotboll, hur djupt är vattnet här, titta vilken lång brygga, här åkte jag bil en gång, där har en bäver gnagt, nu är vi nära golfbanan och yada yada yada.
Snälla snälla medmänniskor. Låt oss alla vara tysta en stund och bara se på utsikten. Ni pratar hål i huvudet på en flicka som ville lyssna på vågskvalp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar