Allt de rör vid blir till guld

Jag är inte monarkist. Jag bryr mig inte nämnvärt om bröllopet, mer än att det ockuperat tevetablån alldeles för länge. Men.

Dessa bröllopsprodukter har fullständigt fängslat mig. Jag skulle vilja ha dem alla: Bröllopschoklad! Bröllopsmazariner! Bröllopsvykort! Bröllopsmuggar! Bröllopskaffe!

Den ena delen av fascinationen bygger på utvecklingen. När förlovningen först tillkännagavs kom ett gäng vykort som var alldeles rödblaskiga och fula, och någon mugg som var utsvängd så att Daniels ansikte tycktes uppsvällt. (Flashback till pixiboken om påssjuka och en påse bullar)

Sedan svepte en flodvåg av professionalism, stilrenhet och auktoritet över bröllopsprodukterna. Mönstret som för tankarna till muslimsk mosaik lanserades och förpackningarna pryddes av klassikt vackra porträttbilder på paret. Produkterna gick från encellig organism till schimpans på en minut.

Den andra delen, som fascinerar mig mest, är hur unikt detta är i dagens Sverige. Vi har en hyfsat demokratisk tradition, vi lever inte i någon diktatur, och vi präglas i alla fall på pappret av devisen att inte göra skillnad på folk och folk.

Därför känns det främmande och häpnadsväckande att köpa en chokladask i affären, för att när man öppnar den möta statschefens blick från insidan locket. Blivande statschef om man ska vara petig, men det är inte poängen. Samma retuscherade och mäktiga kvinna kan titta på dig från din kaffemugg. Du kan äta "hennes" mazariner. Hon finns överallt. Jag skulle inte bli mer än en smula förvånad om nästa led är att Vickan och Daniel ler mot mig från en gigantisk fasadmålning på Östersunds rådhus när jag går till jobbet på måndag.

Brudparets behärskat leende ansikten förväntas skänka ett extra värde till produkten. Jag äter inte bara choklad, utan choklad som vidrörts av högheterna. Därmed ligger en air av lyx över det hela. Jag förväntas beundra detta par och likaså deras mazariner.

Att jag vill ha det så är inte min poäng. Men det är som en sårskorpa som måste klias, jag vill äga och spara och dokumentera det här främmande fenomenet. Jag vill stoppa kronprinsessans lingonpralin i munnen för att se om det känns något extra.

Dessutom är ju blåbärsmazarinerna så satans goda...