20 oktober 2009

Att vinna min respekt

Något Modern brukar säga går på repeat i huvudet: Den som inte har barn hinner vad som helst. Jag har aldrig haft barn och jag har aldrig hunnit. Det finns alltid mer jag borde, måste, vill, önskar, brinner för att få göra. För varje sak jag gör blir en annan försummad. Jag kommer aldrig ikapp.

I virrvarret är redigeringen en fast punkt. För man skiter inte i den lärarens deadline. En gång, när jag mådde jävligt dåligt, hasade ynkliga lilla jag fram till honom och erkände att jag inte gjort uppgiften. Det var nog bara inbillning men jag kände det som att mina ögon var tomma, grå. Och han tog det lugnt, sa att det var helt okej, ibland måste man prioritera annat i livet, lämna in den om en vecka istället du.

Där och då vann han min livslånga respekt. Och deadlinedisciplin.

2 kommentarer:

Peter Fristedt sa...

Halkade in hos dig från fotobloggen Karlstad igår. Skönt behaglig läsning, men nu måste jag sluta. Jag slår till på en prenumeration ett tag. Allt gott!

tioli sa...

Tack för de fina orden. Just nu skriver jag ganska glest, men det ska väl snart gå över. För egentligen älskar jag att blogga. Allt gott till dig med!