30 augusti 2009

Kan jag bli kär i kameran igen?

Sitter och fotosurfar och inser hur mycket jag måste, vill, ska lära mig. Att hantera blixten utomhus, till exempel. Att ställa in mer manuellt. Att prioritera lågt ISO-tal. Att regissera modeller. Att fota med känsla och inte teknik. Att fota i studio. Att få bra bilder i kasst ljus. Att beskära och vinkla på nya sätt. Att våga mer i redigeringen. Att få bort det där satans bruset. Att fota i motljus. Att få en fin och sann himmel. Att ta fler variationer på varje bild. För sanningen är att jag kan ta fantastiska bilder - ibland. Och riktigt dåliga andra gånger. Jag vill att fotografen ska göra tillfället, inte tvärtom.

Mest av allt tror jag att jag behöver en mentor. Idag tycker jag att det är svårt att visa mina bilder för någon annan. Men på det sättet kommer man ju ingen vart. Dags för en ny era. Dags att vinna tillbaka fotoglädjen. Fotokärleken.

4 kommentarer:

Krille sa...

Kör du RAW?
Vad funderar du på för objektiv?

tioli sa...

Jag fotar raw sedan något halvår tillbaka, tycker det är praktiskt när det kommer till vitbalans och exponering.
Jag vill dels ha ett extremt vidvinkel, runt 10-14 mm kanske, men det får jag spara till ett bra tag. Det är DYRT ju. Först vill jag ha ett fast ljusstarkt. Kanske 35 mm eftersom det blir 50 mm med min brännviddsförlängning. Och så lite filter och någon fjärrutlösare... Önskelistan tar aldrig slut!

jeanna sa...

Det kan du! Bli kär i kameran igen, alltså. Allt annat vore slöseri, hörru. Kram!

tioli sa...

Jo. Ja. Det kan jag. 150 000 i studieskulder är ju motiverande om inte annat ;) Jag ska ge det något år eller så, slappna av och leka och se vart det leder helt enkelt.