04 augusti 2008

Vi bortskämda ungdomar

Kajsa Ekis Ekman skriver om "den grundlurade generationen" (Ordfront i maj). Det är vi det. En generation unga som så fort vi klagar kallas bortskämda. Som får höra att förr var det annorlunda, då gick man tre mil till skolan och mjölkade kor och öppnade grindar för någon extra slant och kämpade på och klagade inte för det.

Samtidigt berättar Svågerns mormor att hon fick ett telefonsamtal dagen efter hon slutat skolan. De ringde för att de hade hört att, jo, visst var hon färdigutbildad nu och ville hon kanske börja jobba på måndag, fast jobb?

(Jo, visst finns det många som har det värre. Det ständiga argumentet för att inte sträva efter förbättringar. Ett riktigt pissargument.)

Vi har lärt oss bostad och jobb är lyx. Vi ska ständigt visa tacksamhet. Den som vill ha fast jobb är lite omodern, lite gnällig, lite orealistisk. Man måste faktiskt kämpa sig fram. Det som krävs av oss är ständig entusiasm och ständig tacksamhet. Knyta kontakter, nätverka. Kajsa Ekis Ekman skriver att vi "avstår från rättigheter i utbyte mot möjligheter".

Etableringsåldern (då tre fjärdedelar av årskullen har arbete) är 28 år. 1990 var det 20 år.

Kajsa skriver:
"Vi trodde att vi hade alla möjligheter, vi kunde studera i Europa, internet och världen öppnade sig för oss. Den lysande röda mattan ledde upp för trappan till jetplanen - men när vi kom hem och bad om det mest självklara: någonstans att bo och ett riktigt arbete, då var dörrmattan undanryckt."

Och:
"En vän till mig jobbar svart på ett kafé i Stockholm för åttio spänn i timmen utan rätt till lunchrast. När jag sa att hon skulle kräva lite mer och hota med att anmäla ägaren, sa hon: 'Men hon har varit så snäll och gett mig jobb.'"

Som jag känner igen det där! Så många vänner jag hört prata om sina jobb, om pissiga villkor. Och det tycks dem helt främmande att ställa krav. De är ju så innerligt tacksamma att de över huvud taget erbjuds jobb. Deras arbetsgivare är en himmelens ängel.

Och jag kan inte säga något - att studera är en oerhörd trygghet. Jag har inte provat att jobba under de där villkoren. Jag vet inte om jag skulle göra annorlunda.

Det är en bra artikel. Läs.

Inga kommentarer: