Alla dessa förnärmade män

Apropå feminism ja. Läste en kommentar hos Hanna Hellquist:

"Jag är faktiskt inte med i någon jävla hejarklack. Det här patriarkatet ni pratar om finns inte att hitta någonstans i kroppen på mig. Jag bär inte och kommer aldrig att bära skulden till att någon kvinna har en sämre vardag än hon borde ha.
Hela den här tanken om att alla män delar något slags kollektivt medvetande (och nu alltså skulle vara på mycket dåligt humör allesamman eftersom det går dåligt för laget) är ett misstag: Den stämmer inte. Den är lika kränkande som påståendet att kvinnor hör hemma i en sämre division än män gör.
De orättvisor som finns i samhället idag beror på att ett stort antal män var och en för sig helt utan koppling till varandra bär på fördomar om vad det är att vara kvinna, samtidigt som många kvinnor var och en för sig och helt utan koppling till varandra bär på fördomar om vad det är att vara man.
Det finns ingen manlig konspiration lika lite som det finns en kvinnlig konspiration."

Suck. Alla dessa förnärmade män. Som aldrig tagit sig tid att verkligen lyssna. Som tittar med sina hundögon och menar att "Men jag är ju inte ond, jag gillar tjejer och har aldrig slagit någon, hur kan allt dåligt i världen vara mitt fel?". Det påstår varken jag, Hanna Hellquist eller Gudrun Schyman. Om du inte kan höra skillnad på ord som "norm", "könsmaktsordning" och "män" är det faktiskt ditt problem.

(Och att vara individualist så till den milda grad att man på allvar tror att ett stort antal människor var och en för sig och helt utan koppling till varandra har identiska åsikter och fördomar, det blir ju bara komiskt.)