Efter att ljuset släcktes

Efter att ljuset släcktes kom de alla fram. Demonerna och änglarna. Ur de mörka hörnen, ur skrymslena, till och med ur skafferiet strömmade de. Runt hennes säng samlades de. Betraktade tyst varandra. De levde i en ordlös samvaro. Mörkret förenade dem.

Hon var så gammal. Hade bara sig själv. I sängen låg hon. Och ibland gjorde det ont. Ibland gjorde det inte ont. Skillnaden var inte så stor. Och dagarna gick. Och minnena gick revy som en gammal matinéfilm, vissa bildrutor i svartvitt.

De kom ibland och skötte om henne. Gav henne mat och bytte blöja. Höll henne vid liv men just inget mer. De visste att de inte skulle ha favoriter, att de inte skulle tycka om eller tycka illa om. Men det är ju ingenting man kan bestämma. Och de tyckte inte om henne. De hatade henne inte, men i hennes närvaro blev de rastlösa och nervösa. De gjorde vad de skulle lite snabbare, och skyndade vidare till sin fusklånga lunchrast. De kunde inte tåla luften i lägenheten. Tjock och besk. Det var inget som kunde vädras bort. Det var leda och väntan.

Och hon var inte bitter. Inte ledsen eller arg. Hon lekte inte martyr. Hennes ögon ljust blågrå och tomma. Hon var som vatten. Genomskinlig och innehållslös. Vad som höll henne kvar var omöjligt att säga.

Genom henne strömmade strofer från förr. De var lösryckta från henne numera. Hon var inte berättaren, inte tolken, bara kanalen de sändes på. Och mottagningen blev allt sämre, fragmenten alltmer brusiga.

I mörkret kom de. Samlades runt henne. De lade sina händer på henne. Det var som i barnvisan. ”Och guds änglar de små, breda vingarna ut. Omkring barnet de stå, tilldess natten är slut”. Men änglarna var inte ljuva ljusvarelser. Demonerna inte brinnande skräckupplevelser. De var alla jämngrå. Och det var inte alls så att de gav hennes tillvaro mening eller skänkte tillförsikt. De bara omgav henne.

Och kanske en dag att hon slumrade in. Kanske att hennes plastficka togs ur en pärm och arkiverades. Att schemana fick struktureras om. Ingen saknade henne. Och inget saknade hon.

(Textkommunikationsuppgift: skriv en text om efter att ljuset släcktes)