14 april 2014

Vad kan min kropp stå till tjänst med idag?

Nina Åkestam skrev ett inlägg om mäns raggande, som också gav upphov till fler intressanta inlägg om samma sak. Nina Åkestam tog sig an att förklara varför mycket av den uppmärksamhet som män visar kvinnor är rejält oönskad. Det kan tyckas tramsigt att en ens ska behöva förklara detta, men med tanke på hur det har gått för mig när jag försökt prata t.ex. tafsande med killar, så tycker jag det var ett asbra initiativ att bena ut det ordentligt. Det är schysst att ge svar även på dumma frågor, det är schysst att ge alla en chans att förstå på riktigt.

Men något blev riktigt ledsamt här. Flera tjejer kommenterade att denna manliga uppmärksamhet bara riktas mot snygga tjejer. Att tjejer utanför normen, fula tjejer, tjejer som dem, skulle bli glada för liknande behandling.

Nina Åkestam: "Patriarikatet gör alla till förlorare – både de som blir trakasserade och de som inte blir det mår sämre."

Det är därför denna mittemellanfula tjej vill fylla på med en kommentar. Jag är en sådan där osminkad, hårig och småtjock tjej som inte alls känner igen mig i Nina Åkestams verklighet där män är på en varje dag. Mig händer det sällan. Är jag ute med en snygg vän så får jag en promille av uppmärksamheten. Men några enstaka gånger, ja, några gånger är det mig det riktas mot. Det är jag som får min kropp kommenterad, som blir alldeles nerpratad av någon snubbe som vill berätta för mig vad jag är för en tjej, det är jag som får en spontankram av en främling på pizzerian, eller dras in i en juckande omfamning på ett dansgolv.

Och det är aldrig smickrande. Det gör mig aldrig glad. Aldrig aldrig någonsin.

Inte för att jag är en perfekt feminist. Utan för att i alla dessa situationer är det så vansinnigt tydligt: Detta handlar inte om mig.

Jag är inte en del i ekvationen. Vem jag är, vad jag vill, hur jag känner - irrelevant. Jag finns inte där. Det som finns är en man med ett behov. En man som har känslor, begär, impulser och som kan använda mig och min kropp för att få utlopp för dem. En man som tar för sig. Min roll är på samma nivå som en macka, tandtråd, dörrmatta eller annat bruksföremål.

Detta skriver ju också Nina Åkestam:
"Personen ifråga uppskattar inte mig, utan vad jag gör för honom. Hans liv blir lite bättre och härligare för att jag går runt här och har en rumpa. Men det är ju inte därför jag finns, eller skrattar, eller klär mig på ett visst sätt. De här eviga avbrotten påminner mig om att många runt omkring mig använder mig på det sättet. Det är störigt."

Jag ville bara förtydliga från mitt håll, att det handlar inte om att en är så snygg att en börjat ta sådana kommentarer för givna och att en får höra det så ofta att det blir störigt. Även för en alldeles vanlig tjej som mig är det störigt att bli använd.

Så ja men gud, ragga på! Vi surfittor är inte emot att människor flirtar och visar varandra intresse. Men det ska då vara just det - intresse.

Inga kommentarer: