16 juni 2009

Knyttet återvänder till civilisationen

Efter fem dagar i stugan känns det här surrealistiskt. Ska jag skriva vad jag tänker, på internet, så andra kan läsa? Men voffö då då? Och även om det är rätt gött att ligga i sängen och äta broccolipaj utan att fundera på om någon annan är hungrig, kall eller uttråkad, så slår eftersorgsenheten till med full kraft. Jag borde egentligen aldrig träffa folk, för jag blir så ologiskt ledsen när det tar slut. Som ett barn som inte förstår att saker finns även när de inte syns.

Nu ska jag läsa en Nesserbok jag hittade på landet. Bästa sömnpillret - förutsägbar handling och ett språk så okreativt att klockorna stannar. Over and out.

Inga kommentarer: