När jag skulle gå och lägga mig igår tittade jag ut genom fönstret och såg något fantastiskt. Månen. Jag har aldrig sett den så klar förut: Den visade varenda liten grop och rynka. Det var som om den kände på sig att något stort skulle hända. Fyra timmar senare förmörkades den. Då sov jag redan.
Hade jag varit vaken hade det kanske sett ut någonting sånt här:
Varför uppleva något på riktigt när man kan fejka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar