Mer om kränkningar

Idag fixade DN en chatt med författaren till kränkningsartiklarna: Maciej Zaremba. Chatten är läsvärd och ger en chans att få svar på fler frågor.

Diskussionen leder bland annat till betygsfrågan, curlingföräldrar och daltande. Det blir lätt fel fokus, tycker jag.

Tidigare betyg förändrar inget, de är bokstäver på ett papper. Fortlöpande respons på det man gör är däremot viktigt. Och att den som hela livet fått höra hur duktig den är skulle vara fri från press är inte sant. Duktigheten blir ens personlighet och omgivningens höga krav blir aldrig så höga som kraven man ställer på sig själv.

Hela curlingdebatten gör mig illa till mods. När man lyfter fram curlandet som fel känns det som om man indirekt propagerar för motsatsen: att sätta gränser för sakens skull, att lägga vikt vid vuxnas auktoritet och barns lydighet, att utkämpa maktkamper oavsett relevans.

Respekt borde vara det centrala. Och att skilja på sak och person. Då torde nästan ingen ha problem med att ta positiv och negativ respons. Kanske skulle färre känna sig kränkta då?