Det är riktigt jävla kul att redigera. Surrealistiskt att vara på andra sidan, irritera sig över att skribenterna inte levererar rätt antal tecken eller att bilder inte håller. Vänta på en artikel istället för att stressat slutföra den. Pillepilla med linjeringar, horungar och ryckcitat.
Och äntligen får jag korrekturläsa igen! Hitta lömska "Socialdemorkater" och "socialdemokrater" - jag älskar det.
Som redigerare får jag en helhetsbild av tidningen, istället för bara det lilla fragment jag själv producerar som skribent. Hela tidningens innehåll och status på jobben drar vi igenom på överlämningen halv fyra. När jag gjort mina sidor och löp kan jag korrekturläsa och bläddra igenom andra sidor. Dessutom sitter jag mitt i redaktionens bultande hjärta. Där hör jag webben och nattchefen diskutera polisradion, samtidigt som skissen till dagens tidning ritas upp på vita tavlan, ritas upp och ritas om.
Sista timmen händer ingenting. Perfekt tillfälle att svara på mail, pilla i mina pågående artiklar, leta telefonnummer, rensa bilder och renskriva anteckningar.
Halv tolv får jag dagens tidning i handen. Den är iskall, luktar trycksvärta och är hiskeligt häftad samt har konstiga färger och oskärpa (det fixar sig senare i trycket). Redigering är alltså skräddarsytt till min naturliga dygnsrytm. Någon som behöver redigerare till julen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar