Redigeringskursen verkar lovande. Ett säkert tecken på det är att jag börjat nöjesläsa litteraturen innan kursen dragit igång. Läraren är en sådan person som jag med största sannolikhet inte kommer att hålla med om särskilt mycket, men som är rak och lätt att lyssna på. Hans "The sky is the limit" är så befriande efter alla andras "I bästa fall 11 månaders vik, sen utlasning". Det är som redigerare man kan få jobb. Jag blir sugen. På att ha helhetsbilden, pussla ihop delarna till något lättfattligt, gripande och estetiskt. Vara tidningens pedagog.
För det är pedagogiken jag gillar i journalistiken. Inte så konstigt med tanke på att planen alltid varit lärare eller journalist. Jag vill vara en del av de medier som talar om varför vägen var avstängd imorse, när min gymnasieskola ska renoveras, att min granne virkar väskor och säljer över internet, eller att grannbyn ska ordna konstrunda. Jag vill jobba på en tidning där insändarsidorna kryllar av varg och diskussioner om ifall biblans café ska få kallas just så eller borde heta bibliotekskafeterian. Någonstans där det inte är en jättegrej att vara med i tidningen, eftersom både klassfotbollslaget och bakluckemarknadsköparna varit det. En tidning som likt en riktig thriller skildrar katten Knuts äventyr, när hon sitter tjugo meter upp i en gran i nio dagar. Eller sätter rubriken "Ilsken räv biter folk i röven". Det slår all mode-, kultur-, sport- och kändisjournalistik som finns!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar