Jag tycker Servanet borde spela in ett nytt telefonmeddelande: ”Hej, välkommen till Servanet. Just nu är det inga störningar i grundtjänsten.” Så vet man att när de inte spelar det meddelandet, är det som vanligt.
I onsdags och torsdags funkade det faktiskt helt problemfritt efter sammanlagt 40 minuter i telefonkö (tack gud för högtalartelefon). Men sen dess har jag mötts av samma likgiltiga automatröst som säger att just nu är det störningar, och vi arbetar på att åtgärda problemet. För någon timme sedan lyckades de tydligen. Min första vecka i Sundsvall har jag därmed haft internet i nästan tre av sju dagar. Heja heja!
Det är obehagligt att vara avskuren från informationssamhället. Att inte kunna maila, läsa bloggar, kolla kvällens teveprogram, läsa nyheter, kolla upp texten till "Du lindar av olvon", lyssna på gamla radioprogram, googla havtorn eller smala kulturreferenser som folk droppar.
Servanets inkompetens har drivit mig att köpa både lokaltidning och tevetidning i helgen. Ett helt logiskt steg i min slutgiltiga förvandling till tant. Fredagskvällen ägnade jag åt att promenera, och dricka te hos sjukling. Lördagskvällen åt att organisera min garderob och baka småkakor. Söndagen var det tvätt som gällde. Dessutom har jag haltat som en annan Selma Lagerlöf, eftersom min höft i smyg åldrats 80 år snabbare än resten av kroppen. Jag tänker att jag ska lära mig virka, så jag kan virka ett par innetofflor att halta runt i. Tills jag halkar och bryter lårbenshalsen. Då rehabiliterar jag mig med korsord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar