Och som världen är, ombytlig från en sekund till en annan, så finns det också så mycket glädje. Ibland kan glädjen bli som störst när man känner sig som skörast. För då är ens hud tunn och glädjen blir som ny luft i lungorna.
Det är då jag strålar leende av att någon jag möter på vägen kliver ut i slasksnön för min skull. För att jag ska kunna gå vidare på den plogade sandade marken.
Det är då en man med hår vitt som snö och skägg svart som ebenholtz önskar mig en god jul och jag tänker att han kanske är gud.
Det är då ett hej, en skjuts, ett sms gör hela min dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar