Kalle Ankas jul är ett måste på julafton. Älskar det mesta, men hatar Kalle Ankas fågelskådningsexpedition i djungeln. En hysterisk, gapig, våldsam, meningslös film. I år såg jag den med nya ögon: fotografögonen.
Detta är vad jag såg: Fy faan vilken trångsynt och trög fotograf Kalle Anka är! Han går bara efter de traditionella bilderna med söta små sångfåglar som är stilla och har ett tjusigt blänk i ögonen. Bakgrunden lite suddad med kort skärpedjup. När något förändras tycker Kalle att bilden är förstörd. Istället för att se de nya möjligheterna som öppnat sig.
Om kära Kalle A. hade varit lite öppnare och mer snabbtänkt hade kunnat få till exempel följande bilder:
En abstrakt och finurlig bild av grön fågel mot grön bakgrund.
En bild av en ovanligt gymnastisk flamingo som kan flyga och fälla in huvudet samtidigt. Komplett med spännande rörelseoskärpa.
Och självklart. En hysterisk och fanatisk fågel som är otroligt orädd och beter sig ganska olikt en fågel. Varför inte bara låta honom vara med på bild, Kalle?
29 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar