Jag behöver kanelbullar. Eller ett Pussogram.

Lotta på Bråkmakargatans familj försöker få henne att ta sin medicin. Förnumstiga storebror säger "När jag ska ta min medicin så bestämmer jag mig för att ta den, och så tar jag den bara". Lotta svarar "När jag ska ta min medicin så bestämmer jag mig för att inte ta den, och så tar jag den inte".

Precis en sådan dag har jag idag. Jag säger faan ta den där präktiga Jonas som aldrig gör något fel, aldrig tappat sitt gosedjur i soporna eller stulit tant Bergs cykel.

Jag har badat, utan att tycka att det var det minsta mysigt. Jag har gått the walk of shame hem till Nacksta utan att tycka att vinterdagen var det minsta fin. Jag har bestämt mig för att inte baka, så jag minsann inte får någon riktig frukost imorgon heller. Jag har läst bloggar utan att tycka att de var ens en smula givande. Jag har bestämt mig för att inte gå runt Sidsjön, för det skulle minsann inte vara det minsta skönt. Snart ska jag äta mat utan att tycka att den är god, och se Sound of music utan att tycka att den är bra.

Ibland behöver jag få vara totalt odräglig. Då är det tur att jag bor själv, så ingen annan tvingas genomlida min närvaro. För jag själv vet ju att imorgon är det en annan dag.

Töntar i gardiner.