Det var ungefär 15 barn och SFI-elever på tre läxhjälpare idag. De flesta som kommer till oss behöver en-till-en-hjälp med läxan, annars kunde de ju lika gärna göra den hemma. Hej otillräcklighet.
Och barnen är så satans vardagssmarta, på ett sätt som knappast gynnar deras inlärning. De lär sig att berätta om bilder så de tycks kunna läsa mycket bättre än de kan. De får hjälp av vänner, som dikterar svaren för dem. De använder uteslutningsmetoden. När de egentligen behöver hjälp med det allra mest grundläggande - hur låter olika bokstäver, när ska man sätta punkt och stor bokstav, vad betyder färre?
Jag kan inte ens föreställa mig hur det är att vara lärare, och ha mycket större grupper än så här. Men - mitt i otillräckligheten och kaoset har vi det jävligt roligt ihop. Barnen på läxhjälpen berikar mitt liv, och jag hoppas kunna göra något liknande för dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar